Den svenska matkulturen är i dag, i likhet med de flesta andra länders, ett hopkok av inhemska traditioner och influenser från andra länder. Svenska klassiker som köttbullar och kåldolmar är två av alla rätter som har importerats från andra kulturer.
Länge åt svenskarna mest mat som hade producerats inom landet, och den viktigaste varan som importerades var salt. Gröt, soppa och bröd var svenskarnas stapelmat i många hundra år. Men vid mitten av 1900-talet förändrades vår syn på maten; vi började att resa utomlands och inspireras av utländska rätter som vi sedan tog med hem till våra kök. Grekisk mat och spanska rätter blev populära. Vi började att experimentera med kryddor och pizzan dök upp för att stanna.
Vid ungefär samma tid började svenska kockar på hemmaplan att försöka definiera det svenska köket. Den svenska husmanskosten moderniserades av bland andra Tore Wretman, som genom sin restaurang Operakällaren i Stockholm fräschade upp traditionella maträtter som köttbullar, raggmunkar och salt sill. Vi förknippar i dag svensk husmanskost med fläsk, fisk, potatis och långkok. Utomlands är Sverige mest känt för sina köttbullar, ofta serverade med lingon och kokt potatis eller potatismos. Smörgåsbord är en annan företeelse som är känd internationellt. Det är en buffé av kalla och varma rätter, där matgästen själv väljer ut och lägger upp maten på sin tallrik. Maten på smörgåsbordet är ofta proteinrik: sill, korv, kallskuret kött, lax och patéer. Fram till 1960-talet var smörgåsbordet en vanlig förrätt på restauranger, men sedan förvandlades den till en komplett måltid. Smörgåsbordet har i dag stora likheter med en annan kär svensk matföreteelse, julbordet, och det kan vara svårt att skilja dem åt. Både smörgås- och julbordet utvecklas hela tiden och vi lägger kontinuerligt till våra egna favoriträtter. Numera är det vanligt att komplettera med grönsaker, kyckling och skaldjur och lägga till efterrätter och sötsaker.
I det svenska köket ingår naturligtvis kaffe, som kan sägas vara Sveriges nationaldryck. Svenskarna dricker näst mest kaffe i världen, och på första plats kommer finländarna. I snitt dricker vi 3,4 koppar kaffe per dag. Det blev vanligt att dricka kaffe vid mitten av 1800-talet, och numera är kaffet obligatoriskt vid fikastunden. De senaste decennierna har vi importerat flera seder från Italien, och de flesta kaféer i Sverige har i dag cappuccino, latte och espesso i sitt basutbud.